Livet går i raketfart!

Ja, så känns det ibland. Och inte kan man skylla på någon annan än sig själv…

Men man ska fånga dagen och ta vara på de tillfällen som ges.

Mitt i en intensiv vecka då kapten varit på ett kryssningsfartyg må-ons, medan jag jobbat med bygget här hemma,
kommer han hem och säger; “Jag måste köra upp till Cape Canaveral på fredag”.
- Kanon, jag hänger på, svarar jag.

Konsuln tackar av Bosse med blågul bukett

Konsuln tackar av Bosse med blågul bukett

Men först var det Konst på Konsulatet. Vilket är precis vad det låter som. På torsdagen 6 juni, Sveriges nationaldag, ordnade Svenska Konsulatet i Fort Lauderdale en vernissage och utställare var ingen mindre än kapten, Bosse Niklasson.
Evenemanget gick av stapeln på Gallery ONE som bjöd på diverse plockmat, baren var öppen, konsuln välkomst-pratade och
sen minglades det bland tavlorna. Jättekul! Bosses tavlor får nu hänga på Konsulatet fram till i höst.
En jättefin möjlighet för honom.

Tidigt nästa morgon gav vi oss av, till Cape Canaveral och ett kryssningsfartyg som Bosse skulle besöka å jobbets vägnar.
Själv sökte jag mig ner till Cocoa Beach, ostkustens surfparadis, och den gamla fina träpiren.
Hann också med lite trevlig shopping innan det var dags att plocka upp kapten och checka in på hotell.

World famous! Var får de allt ifrån?

World famous! Var får de allt ifrån?

En fin träpir var det!

En fin trä-pir var det!

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvällen tillbringades i Cocoa Historic Village där det för dagen var BBQ & Blues-festival. Stora, vedeldade grillar, bord med alla utmärkelser grillmäster vunnit och massor med folk. Stånd som sålde allt möjligt men bluesen lyste med sin frånvaro.

Kanske de inte skulle dyka upp förrän dagen efter?

Läckra vedeldade grillar!

Läckra vedeldade grillar!

Som sköttes av prisbelönta grillmästare

Som sköttes av prisbelönta grillmästa

 

 

 

 

 

 

 

 

Många raketer här!

Många raketer här!

Lördagen tillbringades på Kennedy Space Center, vilket var anledningen till att jag följde med på trippen.

Här fick vi lära oss, och titta på, hur rymdtekniken utvecklats och förfinats under de dryga 50 år man hållit på här.

 

 

 

Störst av allt är förstås månlandningen 1969. Även om jag personligen tycker det är lite konstigt att det inte upprepats…

En spännande och lärorik dag.

Störst av alla är förstås Apollo!

Störst av alla är förstås Apollo!

Månlandningen var en världsnyhet som alla skrev om!

Månlandningen var en världsnyhet som alla skrev om

 

 

 

 

 

 

 

Helene @ slow down