Inblåsta i Stornoway
Nå´n gång skall ju den dan komma, när inte vi själva utan vädret bestämmer om vi skall gå vidare eller inte. Efter att ha checkat med VHF-väder, Navtex och Theyr´s vädersite har vi tvingats inse att Cape Wrath inte är ett lämpligt ställe att runda med gale-warnings för alla farvatten runt oss… Lasse hade räknat ut att vi skulle klara oss med ganska ok vind, med gale framför och bakom oss, men då måste datorerna som gör Theyr prognosen vara 100% tillförlitliga, vilket ingen av oss tror på. Hoppas på snällare vindar på söndag så vi kan ta oss vidare till Orkney.
Stornoway visade sig vara en riktigt trevlig stad med en fin marina så det går ingen nöd på oss. Kan också glatt konstatera att bristen på ström vid bryggan inte gör nåt, i rådande vind ger vindgeneratorn mer än vi kan förbruka(+15A med dator och instrument igång) J. Planen just nu är att hyra bil och kika närmare på Isle of Lewis, den nordligaste av öarna i Hebriderna.
Annars har sista delen av Classic Malts Cruise och dagarna därefter präglats av att vara ständigt i gång med ganska långa dagsetapper och lite tid för annat än att segla, äta, sova. Har trots detta sett och upplevt massor på vägen.
Våra grabbar, Kim & Eddie, som var med på sista Cruise-veckan tror vi fick en hel del minnen med sig. Eddie överraskade oss med att dansa traditionell skotsk dans under partyt i Lagaviulin som var avslutningen på Classic Malts Cruise.
Kim visade sig vara en riktig väderprofet, när han önskade sig ett häftigt oväder på väg ner mot Port Ellen vid södra Islay så kom det ett rejält åskväder med kraftiga vindar, ösregn och blixtnedslag intill oss. På väg tillbaka till Oban för avlämning, önskade han sig 19 m/s så det blev lite häftigare segling. Givetvis ökade vinden strax efter till 16 m/s vilket gav oss en härlig slör med toppnoteringar på över 9 knop. Tyvärr vann autopiloten som styrde då men killarna rattade båten i över 8 knop.
Spännade var det också när vi passerade Sound of Jura innanför Corrywreckan vid ”fel” tid i kraftig motström och medvind. Vi blev ganska överraskade när vattnet helt plötsligt la sig helt platt trots 10 m/s, men med gott om eddies (inte kompisar till Eddie utan kraftiga strömvirvlar) och overfalls (brytande vågor som plötsligt dyker upp från ingenstans). I upp till 6 knops motstöm seglade vi slalom mellan underliga vattenfenomen.
I Port Ellen och Stornoway huserade nästan tama sälar i hamnen som kom och hälsade välommen när man kom, trevligt!
Nä, nu får det snartn mojna så vi kommer iväg…
Bosse & Heléne @ seaQwest