Födelsedagsparty på Rita´s café.

Nu är vi med i det sociala livet här i Domburg, Surinam. Vilket innebär umgänge med de mer eller mindre fasta holländska seglarna, hejar glatt på Chang i affären och kan handla på krita hos Rita. Rita driver restaurangen där alla lokala holländare och seglarna träffas. Här finns alla sorters folk från hela världen så man behöver inte känna sig utanför. Till och med gatuhundarna behandlas väl. Stinky, nya bossen är Helénes favorit. (Fast de får se upp, vissa asiater tycker om hundar på ett annat sätt, så tyvärr blev en av favorithundarna BBQ i höstas)

Islastning pågår på fiskebaten “Don´t worry”

Men nu handlar det om is! Ca 12 ton. Det var lösensumman för två små kattungar som levererades, från en fiskebåt på väg till Brasilien, på internationellt vatten här utanför. Jo det är sant, och vi var med! Våra nyvunna vänner med Witte Raaf (www.witteraaf.info) skulle få leverans av sina kattungar de tvingats lämna på Trinidad där deras båt också ligger. De lever numer ett blandat liv med hus här, båten i Karibien och Hollandsbesök emellan. Vi följde med när utväxlingen skulle ske. Först, tidig morgon till isfabriken där en liten lokal fiskebåt skulle ta emot isen. Detta tog lång tid, så halva dan gick och vi kom på att det nog var klokt att stanna på land. (Om inte annat insåg vi att det kunde vara mer som utväxlades och vilken knarkpolis skulle tro på att vi bara bytte 12 ton is mot två kattungar???) Kattungarna skulle levereras till New Amsterdam dit vi åkte och för att fördriva tiden fick vi se en ny del av Surinam. En gammal befästning, en nedlagd sockerrörsfabrik mm. Stan var så liten att den knappt fanns. Kvällstimmarna innan vi gav upp tillbringades utanför en Minisupermarket med öl, chips och annat. Vid 9-tiden fick Jan Willem telefon och klart för sig att det drog ut på tiden. Isen skeppedes över mellan båtarna med spänner vilket tog en evinnerlig tid. De skulle inte vara klara förrän tidigt på morgonen! Katterna levererades dock till slut och vi var hembjudna till Petra och Jan Willem kvällen efter och fick då hälsa på dem. Ingen kattastrof här! Lite stissiga efter resan men ok…

Nöjda katter, äntligen hemma igen…

Kapten är lycklg!
Batteribanken är utbytt och alla anslutningar och en del kablar byttes samtidigt! Nu kan vi äntligen slösa ström igen!!!

Nya batteribanken iordningställd!
BONUSBILDER:

Vilsekommet fyrskepp i New Amsterdam!

Hitta apan! Rakt över huvudena på oss blev det plötsligt ett mäktigt och skrämmande oväsen! Vi var på utflykt vid naturreservatet Brownsberg med seglarvänner och vi var precis på väg ut i djungeln när en flock vrålapor drog igång en hiskelig kakafoni. Helt obeskrivligt ljud, inte ens kulturministern kan matcha vid sina vildaste utbrott 🙂 .

En fin Salamander vid stigen.

Kategorier: Långsegling // Skriv kommentar »

Fredagsmorgonen startade lika våt som de senaste dagarna gestaltat sig, regn! (Regnperioden startar i april och det verkar stämma…) Nu inte ösregn men dock vått… Återkommer om detta. Vi skulle in till stan (Paramaribo) för att avsluta vår inklarering så det var upp i ottan, ta på sig bästagåbortssviden och konfrontera de myndigheter som återstod för att få vår efterlängtade strämpel som gav oss rätt att vistas i detta trevliga land. Med vårt stora Skottlandsparaply, finklädda, ståendes hukade i dingen, motrade vi in till torget till övriga seglares och infödingarnas stora jubel. Inte ens de annars påfluga gatuhundarna lyckades grisa ner oss utan vi kom lyckligt ombord på bussen för vår färd till Visum-myndigheten. På väg in var vägen avspärrad av polisen så vi fick ta en rejäl omväg. Det blev en dryg timme in. Vi trodde att vägen var översvämmad då vi mesta tiden åkte i en decimeter med vatten på vägarna. Men, så var inte fallet. Dagen i stan var lyckad, vi fick vårt visum (fick å fick, 40 €/pers) och stämpeln i passet som gav oss en månad i landet. Efter det lite shopping, kläder, smycken, väskor, skor osv är löjligt billigt. Allt i kända “brands”. Allt dock inte äkta, men BILLIGT!. Här kryllar av asiatiska affärer med hur mycket som helst att köpa… Restauranger var lite värre men vi hade spetsat in oss på en fin-fin Italiensk restaurang längs floden där vi intog en härlig, försenad födelsdagslunch! På tillbakavägen upprepade sig avspärrningarna när vi närmade oss vårt Domburg vilket vi tyckte var konstigt då det slutat regna för länge seden. Ny omväg och väl framme var det fullt med poliser både på land och i floden. Vad pågår??? Vi gick till Ritas bar, alla seglares och även fastboende holländares stamställe, kollade lite och fick då reda på att:– Det hölls en rättegång mot Desire Bouterse, ex diktator efter tva kupper, i en liten lokal helt nära oss längs vägen in till stan.– Av säkerhetsskäl vågade man inte ha den inne i huvudstaden Paramaribo utan valde istället att spärra av ett stort område längs floden där man hade full koll på alla som rörde sig i området.– Han anklagas bla för att vara ansvarig för avrättningen av ca 15 regeringsmedlemmar vid en blodig militärkupp 1982. – Denne man kandiderar också till president i valet som skall hållas 25 maj.Hmmm, rättvisan springer ikapp till slut… Kanske…Lite spännade va? Hoppas bara det inte blir nåt ordentligt strul… 

I övrigt har vi det bra här i Holland, öh, Surinam. Väldigt holländskt och trivsamt! Dock fuktigt pga ovan nämnda regn.Vi har blivit varmt välkomna av “gänget” här i Domburg och tror att vi kommer att ha det gott här ett par veckor till. Enda problemet nu är att båten är som en våt-varm bastu då vi glömde lite öppningar medans vi var i land och givetvis passade gudarna på att tanka av så det skvalade. En dator som stod på “avfuktning” hamnade under en av öppningarna så nu samsas hårddisk, kalsonger, CD-drive, örngott, diverse andra datordelar och lite kläder på tvättlinor kors och tvärs i båten. Fotogenlampan ihop med nyinköpt fläkt fullbordar bastukänslan… 

Be happy! 

Bosse @ Domburg Sauna

Kategorier: Långsegling // 1 kommentar »

Så lite var det kvar när de stoppade nedräkningen för uppskjutet av tidigare nämnd raket. Kan man bli vansinnig? Eller i alla fall lite besviken… Som vi laddat, och resten av Fr. Guyana också för den delen. Ett stort event men tji blev det denna gång, andra gången för denna uppskjutningen. Alla ca 1000 besökarna fick strosa ner från utsiktsplatsen, storbildskärmen släcktes och och ett dystert mummel hördes under vår promenad ner från utsiktsberget. Ja, ja, man får väl hoppas det går bättre vid nästa raketuppskjutning vi kollar på…

När detta nu var avklarat lämnade vi Franska Guyana. Fast vi gjorde ett kort stopp vid “Öarna Hej!”. Japp, så översätter Google Translator en fransk text vi hade Iles du Salut. Vi ankrade i viken vid Ile du Royale, den största av öarna och ägnade eftermiddagen åt utforskning av ön med besök på muséum och de andra anläggningarna som fanns på ön.

For ankar utanfor Ile du Royale

Ile du Diable, sett fran Ile du Royale

Herrskapet Nilsson i mattiggartagen.

I gryningen dan efter lättade vi ankar och seglade vidare mot Surinam vilket blev en lätt och tämligen händelselös resa. Vi var dock försiktiga och drog oss ca 40 Nm ut från kusten för att slippa de beryktade flytnäten och alla illegala fiskare som huserar i vattnen runt gränsen till Surinam. De använder inte lanternor och är lätta att segla på. Det har även förekommit piratattacker mot fiskare här nyligen. Piraterna (troligen fattiga fiskare) var ute efter nät och motorer så vi körde med låga lanternor för att inte synas på för långt håll… Allt väl efter att vi följt tidvattnet in i Surinam River upp till Domburg där vi ligger tryggt vid en boj. Mer om denna mysiga lilla by senare…

Bosse @ seaQwest

Kategorier: Långsegling // Skriv kommentar »

Nar vi kom till Jacare i januari var det sensommar och semestrarna tog slut efter karnevalen. I Natal (mars) var  det host  och nu nar vi ar i Kourou, Franska Guyana ar det var! Da maste det ha varit vinter nar vi passerade ekvatorn pa var vag hit! Vi fick i alla fall nagra rejala squalls och osregn i ett par dar…
Tur alla arstider har kraver samma kladsel, sa lite som mojligt. 🙂
Inte daligt att avverka 4 arstider pa lika manga manader.

Nu ar vi spanda infor dagen. (9 april) Forst en tur till Cayenne, (ska se om det ar dar man gor Cayennepeppar)  huvudstaden i Fr. Guyana, sen till kvallen hoppas vi fa uppleva en uppskjutning av en Ariane5-raket. 30 arsjubileum for Arianespace har, femtionde uppskjutningen och den forsta i ar! Kan bli nat speciellt!!!

“The heavy-lift Ariane 5 ?together with its ASTRA 3B and COMSATBw-2 passengers ?will be transferred Thursday from the Final Assembly Building to the ELA-3 launch complex. The final countdown will then begin, with liftoff planned on April 9 at the start of a 49-min. launch window that opens at 6:59 p.m. local time in French Guiana.”

Las mer pa www.arianespace.com

Aterkommmer givetvis om detta och hoppas pa fina bilder!

Bosse @ Guyana Space Center

Kategorier: Långsegling // Skriv kommentar »

Missvisande…

– Vad är det du har under kockmössan som sitter vid ratten, frågade kulturministern en eftermiddag när vi guppade på Sydatlanten på väg mot ekvatorn?

Förbryllad av frågan lyfte jag på hatten.
– Åh, kolla! En riktig kompass! Vad fin den är.

Skämt åsido… Faktum är att vi så gott som aldrig använder kompassen. All navigering sker via instrument av elektronisk sort. Kapten har t ex inte styrt båten sedan jag vet inte när. Heléne styr in och ut ur hamnar och Helmer (Autopiloten) tar över direkt när vi passerat hamnpirarna. Tillbaks till kompassen. Jag kikade lite närmare på den och upptäckte att den visade 20 grader fel! Eller var det den elektroniska som var fel??? Kan det vara fel på kompassen? Nä. Kan det vara deviation.

Knappast. Kollade detta innan vi stack och inget har ändrats ombord som påverkar. Återstår missvisning.

Men så mycket? Konsulterar vårt Atlantöversiktskort från Admirality och se! Där står det! Med fina linjer anges hur många grader missvisningen är. Och där vi var stod det 20 W. Ovant för oss som bara är vana vid någon grad missvisning hemifrån.

Liten kuggfråga:
Om kompassen visar 320 vilken kurs styr jag då i verkligheten???

Elin V blir Drag-Queen!

Vi har tillverkat ett superdrag för Dorado och tonfisk! Napp direkt vid varje försök! Ta en tafs med ett par

rejäla krokar, trä en bit plastslang över, klä den med strimlat krokodilskinn och vips har du fått alla ytsimmares favorit! Hoppar och studsar med ett gurglande ljud, helt oemotståndlig! Bilder kommer…
Sista tonfisken knäckte rullen! Så nu får vi meta igen 🙂

Bosse @ lanten

Kategorier: Långsegling // 1 kommentar »