Niagara Training Camp
Erie Canal 23.55, june 30th 2011
Olika varianter på dessa fina museie bogserare som ingår i New York Canal Company patrullerar kanalerna.
Äntligen normalt väder! Efter några veckor med extremväder åt alla håll, skållhett, svinkallt, våldsamma åskväder med golfbollshagel (dock ej på oss…), översvämmningar och andra käcka naturfenomen. (Hittills inga jordbävningar eller vulkanutbrott. 😉 )
Nu njuter vi av att det är normalt svenskt försommarväder med frisk luft och fräsch grönska. Vackra naturupplevelser staplar vi på hög.
Måste ha med dessa bilder på nationalsymbolen, suddiga men ändå… Han var stor och fisken likaså!
Vi är på väg mot Buffalo där vi tillsammans med en herrans massa jänkare skall fira 4TH JULY! Lördag marinerar vi och förbereder oss att åter bli en seglande båt, nu på Lake Erie, grund sjö i size med Skagerrack och Kattegatt ihop. Skall bli intressant. Kanada står högst på mållistan. Och då givetvis Niagara Fallen som är bäst på kanadensiska sidan. Vi skall även återse seglarvänner från detta land. Toboggan, som förra året fullbordade sin jordenruntsegling.
Spänning slipper man inte ens på trygga kanaler, nu är det höjd över vattnet och djupgående som är spänningskriterierna… Med 6 fots djupgående och “Shoaling at Genese River var det nervöst då vi visste att flera båtar fått vända senaste veckorna. 7 fot blev det i sakta mak och kapten pustade ut… Lägsta broarna är 15 fot (vid normalvattenstånd) och efter alla översvämmningar var det spännande att se om vi fick behålla vår vindgenerator som stack upp 14,8 fot. Den snurrar fortfarande till vår glädje!
Nu skall det bli skönt att göra helg efter en tuff arbetsvecka på kanalerna. K-ministern är helt slut i armar och händer efter allt slussande. (34st). När fördäcksgast Heléne N-son Hurtig gastar på allt och alla samt tampas med tamparna så stryper “Lock master” inflödet och kapten kör bogisen varm, allt för att bevara slusslugnet…
Inför vårt möte med det stora fallet beslöt vi att träna vid ett mindre. Så, här i Holley hittade vi ett fint fall. Så det kan falla sig. 😉
Vattendimman var besvärande och kylan från fallet markant men, bra träning!
Måste bara säga det igen, folk här är sanslöst vänliga och tillmötesgående. Känns väldigt trevligt. Överallt glada leenden,. trevliga tillrop, faschinerade över att vi gjort vad vi gjort och både kunniga och intressserade av vår segling. KUL.
Mitt i dagens grillerier dök “Lift bridge master” upp och var social, biffarna klarade sig och vi fick en bra historia.
Han berättade att vi skulle passa oss för att svänga höger när vi i Tonawanda ploppade ur Erie Canal, in på Niagara River. För två veckor sedan hade ett par gjort detta och kom lite långt vilket innebar att de inte kunde vända i den starka strömmen. Så, de for mot det stora hästskofallet men fastnade på vägen. Parkansvariga satte ut en båt för att undsätta dem men det bar sig inte bättre än att även denna båt misslyckades att övervinna fallets kraft. 54 meter fall är inget man önskar så vi antar att de nödställda mådde uschligt. Militären skickade ut en stor helikopter som först lyfte upp alla personer ombord och sedan med wirar plockade upp båtarna. “Pappa! Vad är det för orange som ramlar ner i fallet?” frågade Lift Bridge Masterns son. “Det är bensintankar och flytvästar” blev svaret…
Kapten har knutit ett snöre på höger hand för att komma ihåg att det är dit han skall svänga, eller var det vänster???
Midsommar, 7 sorter som vi tror finns hemma också. Fin bukett va? Akvavit kan man inte stava till men vodka går absolut bra!
Längs kanalen går den gamla “foot pathen” som nyttjades av dragdjuren som släpade pråmarna fram och tillbaks. Nu populära cykel- och joggingvägar.
Amish, for real! Tyvärr var vi på väg vidare, annars hade det varit spännande att besöka den by dessa herrar kom från. Några miles bort. De lever fortfarande i 1800-talet! Fick syn på dem då vitskägg gick ner och hämtade vatten i kanalen till sin häst. Han fuskar lite då det är en plastspann…
Buddy @ Holley …jag menar Bosse
Hmmmmmm…
För tillfället pissförbannad på våra datorer som fuckade up filen jag njutit av att skriva men vid transport mellan datorer blev den en oläslig .odt???
Jag har under stor vånda eventuellt fått ihop den igen. Who knows? Ovan blog är mao en replica edyl…