Nätterna har blivit markant längre och svartare än vad vi som kommer från midnattssolens land är vana vid. På mitt första nattpass (får alltid hundvakten) satt jag i lugnan ro och lyssnade på Jan Guillos “Arvet efter Arn” instängd i vår lilla “doghouse-kuvös” (= Vindruta med sprayhood och påkopplad bakvägg. Mycket fönster, varmt och gott, fungerar fantastiskt bra och har hittills använts vid varje nattsegling).
Vinden mojnade så det blev dags att starta motorn och rulla in seglen. Jag öppnade bakväggen och gick ut i kolmörkret för att fixa detta. När jag tar tampen för att rulla in genuan blir det ett hiskeligt liv och nå´t fladdrar till upp i ansiktet på mej. Blev jag rädd? Yessss! Men duvan jag väckte blev nog lika rädd…
Den var dock så trött att den stannade i sittbrunn resten av natten trots att jag ibland störde med segelbestyr.

Skräck II
Ligger och sover min förmiddags-skönhetssömn när Heléne vrålar: Booosse!!!
“Vi kör på en val” skriker hon. Rusar upp och tittar föröver och jodå,  där simmar en val. Han/hon kan vävjningsreglerna och kommer från höger så det var bara att klicka 30 grader styrbord på autopiloten så var faran över. Att den var så hejdlöst lång berodde på att det var två valar på rad.

Under överfarten såg vi val vid ett flertal tillfällen och många fontäner när de kom upp och blåste luft. Långsamt och majetsätiskt glider de upp och ner igen. Men vi är dåliga på identifieringen. De jättestora var gråa med många meter rygg och en ganska liten ryggfena samt den klassiska stora stjärtfenan. På håll såg vi också ett gäng som var svarta med en hög smal ryggfena.
Kan någon tipsa om vilka sorter det var?
Skall bli bättre på  att ha kamera “stand by” framöver, dessa gånger stod vi bara och gapade fascinerat. Heléne fick dock en bild på håll, se nedan.

 
Delfiner har det också varit många, tyvärr inte lika lekfulla som de vi träffade i Skottland, utan de bara passerde utan att hälsa. Vid ett tillfälle for en tonfisk rakt upp ur vattnet och landade med ett plask alldeles intill båten. Jag hann tyvärr inte få fram mitt fiskespö så det får bli tonfisk på burk, som vanligt.

Skräp på Biscaya!
Om man drar ett litet tunt streck från La Rochelle till Gijon 250 Nm långt får man en uppfattning om hur lten del av detta hav vi sett. Om vi då nästan hela tiden sett flaskor, frigolit, plastpåsar, backar, stockar(!), burkar och allsköns bråte blir man beklämd över hur mycket vi människor grisar ner på haven.

Som seglare är vi försiktiga generaler, både Heléne och jag. Fyller man sedan på med att “fegast” bestämmer blir det många tillfällen man ligger still. Just nu i Gijon, med en motorservice och diverse fix på programmet. 5 beaufort VNV lockar inte då vågorna blir stora från lågtrycket längre ut. Drar troligen vidare mot La Coruna i morgon.
Skönt är att nu har vi varma nätter och vattentemperaturen klättrar uppåt (22 just nu)
Bosse & Heléne @ seaQwest

Kategorier: Långsegling // 1 kommentar »

Efter att ha flyttat ut till den yttre hamnen i La Rochelle, Port Minimer, var det dags för en trerätters i denna stora hamn. 00B fick ansvaret för efterrätten som denna dag ånyo bestod av jordgubbar och vispgrädde, inköpta på saulhallen i “gamla stan”. Ni gissar rätt, det blev rinnande grädde även denna gång. Vi skyller på Mrs Moneyneuro som ansvarar för inköp av dylika varor.

Port Minimes från Lantern-tornet, vid lågvatten. Kolla rödbojarna längs hamninloppet, vi försöker alltid angöra och lämna vid högvatten.

Port Minimer är den största av marinorna i La Rochelle, 3200 båtplatser och massor med tillbehörsaffärer och service ställen. Vi undvek denna hamnen när vi kom till La Rochelle och gick i stället på rekommendation till den innersta hamnen mitt i stan. (Endast tillgänglig runt högvatten)

 Att smyga in mellan de stora tornen som vaktar stan och hamnen var en häftig känsla och stadslivet i denna stora medeltida stad överraskade med sin mångfald och kvalitet. Massor med sevärdheter, restauranger, marknader och uppträden överallt på kvällarna. Gratis cyklar, “Yellow Bikes” fanns att låna om man inte orkade promenera runt.

Utsikt från sittbrunn, första kvällen i La Rochelle. De tre tornen som skyddade staden några århundraden….

 Vi har under kulturministerns ledning vandrat runt och sett det mesta, ätit gott och känner oss nu mogna för Spanien. Därav flytten. Vi ligger nu stand by för “rätt” väder mot La Coruna, eller troligare Gijon lite längre in i Biscaya bukten.    

Storläppad Multe, en fisksort vi begåvats med i Krossholmens hamn och även sett på Tjörn, kryllar det av här i Frankrike under stort sett varje pontonbrygga. Vi har spekulerat i om de är inhyrda för att hålla efter beväxningen på bryggor och långliggare men vet inte säkert. Det plaskar hela tiden och Peter Andersson (Ordf. i Najdklubben med plaskproblem runt akterruffen) skulle troligen lägga ut nät runt båten i dessa hamnar för att få nattro… 🙂
Helt oberörda av oss tvåbeningar simmar de omkring och äter av i ytvattnet och håller rent i hamnarna (Kan det vara renhållningsverket som ligger bakom?). Barn och vuxna fiskar flitigt men det det struntar Herr Multe i och smaskar vidare på ytgodis.

Bilder och resebrev kommer inom kort då det är månadsskifte…
Bosse & Heléne @ seaQwest

PS
VHF-kommunikation är ett kapitel för sig i detta land. Fransmännen som normalt skäms över sin dåliga engelska har, vad det verkar, total skräck för att yttra sig på detta underliga språk via radio. Jag har vid ett flertal tillfällen ambitiöst på stapplande franska ropat upp hamnar vid angöring och inte en gång fått ett vettigt svar. Antingen kommer det en lång harang på franska som inte ens min franskalärare (om jag haft någon) skulle förstått, eller så blir det total tystnad. På min förfrågan “Parles vos Englais?” kom det en gånt ett kort men koncist “NO” och sen var radion död….

Kategorier: Långsegling // 2 Kommentarer »

Säby i kvadrat sa vi när vi gått iland i Piriac, resans hitills vackraste lilla by. Gammal stenbebyggelse med mängder med gränder och prång, allt klätt i blomsterprakt! Byn var också full av restauranger och annat som tilltalar den ordinarie turisten :-). Att vi änteligen fått värme med underbara kvällar gör ju inte saken sämre.
Här har vi tagit en extra slapparedag med bla hårklippning på programmet, vi blev så fina så, Heléne klippte bägge. (Hon hade hört hur det gick när jag en gång hjälpte kompisen Mikael Fejde med klippning och rakade en prydlig vit fyrkant i hans annars kolsvarta bakhuvud).
Piriac är också ett ställe vi nog inte vågat gå till för ett par veckor sedan. I kortet är det markerat med land en bra bit utanför hamnen vid lågvatten och den går bara att angöra mellan vissa tider (högvatten) då en klaff är öppen så man kan komma in. Lite spännade…

I morgon “semestrar” vi vidare mot La Rochelle där det blir dags att sikta mot Spanien.

Staffan ville vara med på blog-bild så här kommer en bild från Staffan & Kristinas besök i veckan (väldigt trevligt), tagit på en uteservering på Belle Ile, mer om detta och vår Bretagne-period i kommande resebrev.
Bosse & Heléne @ seaQwest

PS
Största “börjarökaigen” faran är nu avvärjd då vårt besök var “JohnSilverrökare” vilket är Helénes favorit och enda märke som duger. Hjälmläge en stund under andra kvällen men allt lugnt igen.
2 månadersjubiléet närmar sig! 🙂 (Heléne föreslog att det skulle firas med en John Silver men förslaget röstades ner)

Kategorier: Långsegling // 4 Kommentarer »

…i flockmentalitetens tecken.

Efter en tämligen odramatisk färd över Engelska kanalen (Hamnade i ett stim av handelsfartyg i nå´n timma men det var “piece of a cake” med AIS och radar ihop. Typ: gira 2 grader och den passerar 700 fot för om oss.)

Lördagen + natt var lite blåsig och skumpig så något trötta slingarde vi oss förbi kanalöarna och vidare mot Bretagnes västspets, nu i lungt fint väder.

Mycket nöjda når vi Camaret strax syd Brest sen måndageftermiddag efter 280 distans. Äntligen i Frankrike! För att vara säkra på att inte fastna igen stack vi på morgonen efter med mål St Marine som ligger efter alla luriga uddar och farliga sund 🙂 ca 60 distans bort.

Vi går ut i lätta vindar i dimma (!), till en början helt ensamma så tanken att “har vi timat fel nu, eller?” dök genast upp men snart fick vi syn på ett par Franska båtar som vi genast följde in i en passage bland klippor och grund för att tjäna ett par distans.

Spännande men också ett uttryck för den flockmentalitet som vi människor är bra på…
Fimpar motorn och seglar nu ner mot Frankrikes värsta sund, Raz de Sein, fortfarande i dimma. Ankomsten till sundet måste timas med 15 min före till 15 min  efter högvatten så det var stenhård koll på klocka och logg. Här visar sig flockmentaliteten i all sin tydlighet! Alla vet vad som skall timas och ingen vill släppa de andra, fortfarande dimma. Radarn ser nu ut som den fått mässlingen, fullt med små prickar överallt runt oss, det lilla gänget på tre båtar är nu mer än 15 stycken!
Strax innan Raz de Sein dör vinden ut och det blir dags att dra i gång järngenuan, alla på en gång, nästan :-). Samtidigt lättar dimman lite så vi får förmånen att se var vi är och det är en vacker vy som breder ut sig framför oss.

Totalt odramatiskt passerar vi Raz (lite overfalls och eddies men inget jobbigt) och efter en stund kommer vinden tillbaks i härliga 6-8 m/s slör. Solen skiner och det är fantastiskt härligt att segla, nu i Södra Bretagne! Står vid rodret och bara njuter, tittar på när havssulorna likt stukabombare störtdyker efter fisk med stora krevader av vatten när de slår i ytan.

Man ka ha det sämre…

Lägger till i St Marine på kvällen, ett jättemysigt litet samhälle där vi stannade en extra dag.

Bosse & Heléne @ seaQwest

PS
Ligger nu på svaj i Port Manec´h (en liten vik med 300 inv.) och hoppas att vattnet under kölen skall räcka till i kväll. (Sjökortet säger 0,4m och tidvattentabellerna säger lågvatten 22.00 +1.3, vi får hoppas att det finns lite marginal :-). Vi behöver 1,8m… 

22.15 – Dunsat i lätt ett par gånger, skall nog ha bättre marginal nästa gång ….

Kategorier: Långsegling // Skriv kommentar »

Vad göra när man sitter inblåst? Har lärt mej rulla tummar lika fort baklänges som framlänges, funderar på att börja pilla navelludd, men det får vänta. Heléne såg till att latmasken fick sig en kick och började skapa…
Jag skulle nämligen vispa grädde och det vet ju alla att det är hopplöst att göra manuellt. Så nu har vi en elektrisk (Via skruvdragaren) gräddvisp! 🙂

Efter att ha kört slut på batterierna i skruvdragaren, kört en stund med riktiga borrmaskinen, skvätt ner halva sittbrunn så läste jag på förpackningen. Singel cream – vet nu att den går inte att vispa!

Men Heléne var lika nöjd ändå, så lördagen är räddad!

Agent 00B @ seaQwest

PS
På väg till bunkring hos TESCO – superstore försökte vi bli medlemmar i nedan klubb.

Jag i Croquet-sektionen (alternativet var Cricket men det känns alldeles för snabbt) och Heléne i Social – sektionen men vi fick nobben. Man måste ha varit inblåst minst en månad för att sen pröva in. Så nu hoppas vi att vi aldrig får chansen att bli medlemmar!

Är ni i England så kan vi rekommendera TESCO. Grymt sortiment och fräscha varor…

Kategorier: Långsegling // 4 Kommentarer »