Vår nye kompis! Under rådande lågtrycksförhållanden är det han som styr när vi går, vart vi går och hur vi klär oss. Senaste modet ombord är jollebyxor och regnjacka. Via polare NEXRAD ser vi hur det regnar, haglar, blixtrar och annat spännande över ett stort område så det går fin-fint att planera sin resa efter dessa sexminutersuppdateringar.
Verkar som vi får en svensk midsommar, åska och drivis. Känns hemtamt.

I övrigt glider vi fram på Erie Canal med slussning som daglig krydda. Sluss 17 högst hittills på drygt 40 fot, faktiskt en av världens högsta. Lite spännande att gå under en jättegiljotin in i ett mörkt hål med sin båt.

     Lock 17, seaQwest med sin lans i högsta hugg, kastar sig in i jättens gap!    🙂

      Våra vänner på Island Attitude i jättens inre…

I Erie Canal
På grund av intensiv diskussion kring dagens middagsanrättning blev uppmärksamheten lite avtrubbad för ett ögonblick under vår kanalfärd. Navigatören hade stenkoll på plottern, kapten hade stenkoll på grova grenar/stockar som stack upp på styrbordssidan så vi väjde babord, hoppsi-studsi-duns låter det när man pressar en Najad över stock och sten… 15 meter bort på vår styrbordssida var det en grönboj, vilket hade varit frid och fröjd på hemmavatten men här gäller system B vilket i sin tur betyder att den skall vara på vår BABORDS sida! Ett litet kanaltillflöde hade under översvämmningarna tidigare vräkt ut stock & sten så man hade satt en extra grönboj för att varna om detta. Den ignorerades totalt av seaQwests besättning under en kort men ödesdiger kulinarisk diskussion. Tur de snodde vår fina J-propp, en fast propeller är mycket bättre som grentugg. Kraftigt backande fick oss till slut loss ur brôten och vi kunde tuffa vidare, klart mer fokuserade på navigering…

       Det är vackert på kanaler när narturen så vill…
Avmastning i Castleton
Att masta av sin båt på två man hand kan ha sina sidor, speciellt om man ligger längs i Hudson River där alla inte har helt klart för sig konsekvenserna av sina “WAKES”. Tyvärr var det en statlig bogserare som bar sig illa åt och fick samtliga ombords att skrika åt varandra, bogseraren och den stackars masten som faktiskt var helt oskyldig.
Den bara låg i ett par träbockar, vilka inte hunnits med att staga än, som snabbt rämnade då båten plötsligt började gunga våldsamt. Som väl var var masten fortfarande fast i kranen så Heléne hissade upp för fullt medan kapten hängde i masten så gott det gick. Inga skador, men omkonstruktion och reparation av stöttor. Puhhh…

        Masten på väg att läggas på plats, so far so good…. K-ministern var en fena på att sköta kranen.

       Cirkussällskapet seaQwest med hojar och allt på plats i Waterford.

Hela tiden möts vi av vänliga hjälpsamma människor vilket gör resan väldigt trivsam. Dramatiken får vi fixa på egen hand. 😉
I kväll språkade kapten med en tug boat skipper och berömde hans fina båt. Och vips, inbjuden ombord, stor förevisning av båtens alla skrymslen och en mycket givande pratstund. Skippern fyllde 70 år idag (!) men jobbade ändå. Båten är en av staternas finaste gamla tugs. 110 år gammal och åker numer omkring som flytande muséum.

       Kolla hemsidan: http://www.tug44.org/canal.corp.boats/tug-urger/

      Mitt i avmastningsyran lyckades nån bli 55:a och fick fin middag med gott vin. (Har vi Lindeman Reserva hemma?) Kolla in salladen btw.

       Tröstpris dagen till ära blev bla en fet vidvinkelglugg.

Blöta hälsningar från

Bosse @ seaQwest

Kategorier: Långsegling // 1 kommentar »

Nu har vi käkat hummer på både längden och tvären. Man gör så här i Newport. 😉

Det går att få ostron serverade som varmkorv med bröd, men vi nöjde oss med “Lobster Roll”. Gott och helt ok pris. Newport är ett fantastiskt ställe som vi spenderade två dagar i. Mellandan bilade vi upp till Cape Cod vilket är det närmsta hem vi kommer på ett bra tag…

I världens seglarhuvudstad (om man skall tro jänkarna) måste man ju uppleva segling. Och vi har fortfarande gott om medflyt med våra upplevelser. I dag startade, med strålande sol, årets J-klass Regatta i Newport.

Ett nystartat försök att ha årliga regattor för dessa seglingens giganter. Vackrare båtar får man leta efter. Vi hittade en stenklippa nedanför Eisenhowers sommarresidens med perfekt utsikt över matchracebanan. Ranger mot Velsheda. Båda 30-talsmodeller men i modernt stuk. Kolla på dessa båtar på http://www.jclassyachts.com/

       Velsheda och Ranger racar nedför Narragansett Bay för spinnacker, vilka gigantiska segel…

       Mäktigare än så här kan det inte bli! Ranger, som tryckte ut Velsheda i starten och taktiskt, trots varandes den långsammare båten, vann racet.
Berg Propulsion ihop med Puma har en superbåt inför årets Volvo Ocean Race, den vann häromdan två regattor här i Newport, USA. Som Göteborgare är det kul att ett Hönöföretag är med i Volvo Ocean Race.

       Puma / Berg Propulsion tränar utanför Newport RI.

        Mycket fix och don inför kommade seglingar i hemmahamnen…

      Snyggaste häcken i stan! Hanuman (replica av Endeavour II) var tyvärr på land inför racet…

Det blev några dagar med mycket bilkörning på fina vägar. Transportsträckorna höll oss igång med bilräkning (se nedan) eller med att gräla med mrs Garmin. Hustrun med karta i högsta hugg dirigerar och skäller ut Mrs G medan kapten förtvivlat försöker styra enligt damernas ofta skilda instruktioner. En gång hamnade vi faktiskt mitt i en refug på en motorväg! Left sa mrs G, HÖGER sa K-ministern, Left sa mrs G, HÖGER sa K-ministern, Left sa mrs G, HÖGER sa K-ministern tills kapten slutligen stannade i spärrområdet mitt emellan. Det krävdes en svettig dragracingstart för att komma igång igen…
Puh!

Vi bodde i ett hus (B&B) uppe i New Bedford mellan Newport och Cape Cod som väl höll stilen bland alla tjusiga kåkar vi sett på denna resa.
      Vårt östkustboende…

       K-ministern lär lägga ut fler bilder i nästa resebrev än vad hela mäklarbranchen hemma får ihop tillsammans. Kameran blev alldeles rödglödgad av allt fotande..
Nedan
Vi har nu räknat bilar vid några skilda tillfällen och i storstad, landsbygd och längs vägarna och vi undrar försynt; vart tog alla jänkebilar vägen??? Räknar man vanliga personbilar så är fördelningen 22% Européer, 47% Asiater och bara 31% Amerikanska bilar. Känns lite tragiskt och underligt. Hur kan man misslyckas så med sina bilmodeller?

I morgon blir seaQwest av med masten 🙁

Bosse @ the time when you get access to nice and calm real estate areas… (55+)   WOW!

VAD ÄR DETTA?

       En rigg, men på vaddå??? Kolla på: http://www.google.se/search?q=malteser+falcon&hl=sv&rlz=1G1ACAW_SVES396&prmd=ivns&tbm=isch&tbo=u&source=univ&sa=X&ei=fMT6TYmmKo-5twef7t28Dg&ved=0CCcQsAQ&biw=1366&bih=653

Kategorier: Långsegling // 1 kommentar »

Nya projekt igång! Nu är det julkortsdags igen. 3st illustrationer klara åt Gullers Förlag med fler temabilder på G. Jättekul att teckna igen. Var ju några år sedan.

          Tomteparad…

Vi har nu haft en härlig vecka i New York, på ett lite annorlunda sätt än när man kommer hit som turist. Ingen tidspress, på Mårtensonskt vis måste man snabbt skapa sig en infrastruktur, hojandes runt på lite annorlunda turer än Hoponhopoff-bussarna.

“I´ts a small town” sa kapten till kyparen på lunchstället på 42th street när vi just fått samtal från Hjalle på Flying Penguin som ville ha info om telefonköp och det visade sig att han och Brittis stod ett kvarter bort. Vi fick en trevlig hejdålunch innan de flög till Bermuda för att segla in till Shackpekarviken. (Ni kommer ihåg det där med ost & shack?)

Landlkrabborna blev också bjudna på middag ombord på Hudson River i seaQwests brunn dagen innan, som vanligt hade vi kul ihop med Pingisens besättning. Det enda var att Charlie var lite hård på kaptens O´boy-förråd. Men vi vet ju hur det är med dagens ungdomar…..

       CHARLIE & HJALLE, Hjalle till höger.

Längs Madison Avenues alla gallerier gjorde kaptens konstkarriär platt fall. Som nasare med cykel, sandaler & solglasögon kan man kanske charma gallerister och annat folk i mindre städer men här var det inte riktigt rätt recept. Fick man överhuvudtaget komma in så stod det snart klart att, har du inte förbokat så blir det inte ens en liten kik.

       Hojen fick alltid låsas å de mest avancerade sätt, sadeln  tar vi med för att göra hojen mer ömarschlad att stjäla.

Hittade till slut ett galleri med reprografier. Toppen, det har jag ju också i portföljen. Stegar in och blir faschinerad av en repro i 200 upplaga på Lenin. “Den va fin sa jag, vad kostar den?” Kapten har dyr smak, det visade sig redan vid val av hustru och denna gång tog han priset. Tavlan var gjord av nån som heter Andy Warhol och kostade bara $95 000.

“Öh, vet ni några gallerier som säljer något billigare konst kom det försiktigt ur kaptens snopna mun?”

“Du kan ju alltid försöka downtown” kom det rappt och sortin var given.

Kapten hojade snopet hem och tog en öl som tröst.

Bosse @ The Big Apple

PS

Regarding Apple, Microsoft håller på att sumpa till och med de mest hårdnackade PC fansen…

F-n vet om inte nästa maskin kommer från Mac…??? No like, but what the heck…

PICS!

Elin var lite paff över alla höga hus!

       Bortkörda av Coast Guard, på ett trevligt sätt. Det var ju faktiskt ett stort hangarfartyg som var på G ut.

      Första kvällen blev dramatisk med “Tornado warning” på radion. Ovädret smög förbi från Cape May mot Long Island så vi klarade oss även denna gång…

       Freedom Tower, halvvägs uppe på 9/11 siten. Kolla in kranen, skåningarna vet var man skall ta hem projekten…

       Midsommar och närmsta svensknostalgihalvåret är räddat! Senapssill, hårt bröd, KALLES KAVIAR mm är inhandlat. Puh, No1 på K-ministerns turistmål i denna staden.

Kategorier: Långsegling // Skriv kommentar »

Kul tradition vi kanske skall ta efter?
The annual “Sock Burning” sker i mars och då samlas alla seglare vid det maritima museet i Annapolis och eldar upp sina strumpor! Den strumplösa seglarsäsongen tar vid tills höstens vindar och kyla tvingar dem ta på sina strumpor igen.
Vi har kört “sockless” sen 2008 och våra fötter älskar oss!

Digital barnaga!
Sonen (=Kim) hade häromsistens lite synpunkter på Kaptens (=pappsens) åsikter om öl och dess traditoner. Lite smäll på fingrarna känns nu nödvändigt!

       Efter en lång och krävande turistdag i Washington var det inte fel med en färsköl bryggd på stället. Riktigt trevlig pub intill Union Station. Capitol City var namnet.

       Även Annapolis hade ett microbryggeri i puben Rams Head som legat där sedan 1700-talet. Här firade Kapten med en 6:a Lagavulin 16. (Den kostade 10$ så det gick inte att låta bli…) Whiskey är ju förresten bara destillerat öl! Med andra ord, öl är kultur och kräver respekt!

Vi har nu lärt oss varför det är sådan skillnad på ölutbudet både i affärer och på pub/restaurang mot tidigare. De stora bryggerierna med Bud i spetsen öppnade för ett par år sedan upp sina distributionskedjor för de små bryggerierna och plötsligt svämmades marknaden över av olika sorter och varianter. En win-win-win deal som alla tjänar på.

Skepp å hoj!

       …är nu ett faktum!
Skitkul, och kulturministern har äntligen hittat ett fortskaffningsmedel hon gillar utöver stora vräkiga bilar. Testet blev Washington runt i två dagar. Ömma rumpor och drivor med upplevelser!

       På tur längs The Mall

       Kulturministern poserar framför US Capitol

    
SEA MARKS 2012 & Repros
Första stället i staterna där “Bonik” signat kontrakt som internationell artist på ett större galleri i Annapolis, gör att vi i kväll partar lite extra på Middelton Tavern, en pub som startade 1750. Vem sa att det inte finns traditioner i det här landet??

Kvällen avslutades med “onsdagsregatta” som innebar första parkett då upploppet gick rakt genom det stora fältet med bojar som stan lagt ut. Lite nervöst var det då 100-talet båtar kom kryssandes förbi oss.

       Första båtarna in i vårt “mooring field”.

       Ibland blev det riktigt tight!

       Jag kunde känna på deras fina racingsegel då de passerade…

      Regatta é inte dumt, närmare än så här går inta att komma ett race… Annapolis gav definitivt mersmak!

 
Yours humble
Skipper @ seaQwest

PS

Under våra dagar i Annapolis pågick “Graduation Week” vilket innebar att staden var översvämmad av vitklädda Navy-aspiranter + släktingar. I dag (fredag)  går fyraåringarna ur sin klass och blir fullfjädrade marinbefäl. US Naval Academy ligger nämligen i Annapolis vilket visade sig vara en lika stor stad som staden. Kul och intressant att se.

Kategorier: Långsegling // 2 Kommentarer »

Jag har ju i några tidigare bloggar slaktat fördomar i omgångar. Dags för nästa slakt.
Det har väl knappast undgått någon som känner kapten, att öl är en av hans stora favoriter. Men då skall det smaka något också! En god ale från England, en tjeckisk pils, en tysk weissbier eller kanske en belgisk trapistöl? Sverige och vi svenskar är numera bortskämda med ett fantastiskt utbud på det gamla Systembolaget. Det bästa av det mesta som innehåller alkohol kan man köpa där. Till idag, helt ok priser. Vi har sett alla möjliga varianter på alkoholförsäljning och inget slår gamla Bolaget.

Fasan var stor inför inträdet till USA där man bara dricker Budweiser, Bud Light, Miller Light, Coors och andra ursäkter för vatten. (Just an excuse for water). Men oj vad fel man hade! Här har tydligen på senare år utveckats en ölkultur som liknar den svenska utvecklingen på ölfronten. Massor med olika bryggerier, micro till macro, och till min stora glädje är Samuel Adams jättestora åtminstone här på  ostkusten! Och ett bra utbud finns i de flesta mataffärer och servicebutiker.

Med viss rodnad skall det då erkännas att det dagligen ombord konsumeras Budweiser!? Jo, den är faktiskt helt ok om den är iskall, för då känner man ingen smak. Men billig, och i burkform, kan ha med valet att göra.
Favoriterna små-konsumeras då de är klart dyrare och i glasform vilket inte är så praktiskt ombord.
Detta speglar dock inte det totala förfallet. Det insågs häromdan då Kulturministern försynt frågade;

“Skall du vekligen dricka cola nu igen???”

Amerikanisering tror jag det kallas. En Coca Cola om dagen är bra för magen. Ja, ja… Sväller man ut under Amerikavistelsen så finns det ju nå´t att skylla på!
I morgon angör vi Annapolis där vi skall hyra bil, köpa cyklar, köra till Washington, hotellera och hoja stan runt! Skall bli helkul!

Mer om detta osv…
För ankar i Ostpekarviken

Bosse @ Herring Bay

Kategorier: Långsegling // 7 Kommentarer »