Att som vi gå fel väg längs en annars populär överfart kräver både tålamod och lite tur. Resan från Kanarieöarna upp till Medelhavet är väl en av de “felaste” man kan göra med förhärskande nordostliga vindar i stort sett hela året. Våren är bästa tid (minst dåliga) att göra denna tripp då “Azoriska högtrycket” inte parkerat mitt i Atlanten än. Denna tid präglas av svaga högtryck som ständigt störs av inrullande lågtryck och då dessa har vindar som blåser motsols finns här chansen att få vinden med sig upp. Så ett eller två lagom lågtryck som sen utvecklas och avvecklas utan att invecklas borde ge en ok segling mot fastlandet. Det är ett sådant “hål i vädret” vi väntat på. Sen gäller det bara att ha en rejäl portion tur så att en veckas prognoser i ostadigt väderläge stämmer.
Vi fick ett par tyska vänner på Porto Santo (återkommer till dem) som gick förra måndagen. De fick kryssa norrut i 4 dygn för att sedan segla bidevind in mot Gibraltar. De kom i hamn i går kväll, ett dygn före oss. Vi väntade till fredag innan vi gick och fick därmed en resa som blev betydligt kortare och bekvämare. Frånsett ett par timmar en av nätterna då det regnade och blåste ca 30 knop har vi haft strålande väder och vindar från alla håll utan nordost! Tur och tålamod verkar vara en bra kombination 🙂 .

Nattligt besök från havet. Flygande bläckfiskar!

I detta osäkra väderläge är ständigt uppdaterade prognoser jätteviktigt. Denna gång har vi nog slått alla rekord. Om ingen har märkt det så älskar redarn ombord mail och internet så vår kortvågsmail har gått varm under stort sett hela resan… I de svar vi fått har flera varit vänliga att skriva om vad för väder som väntar oss vilket är trevligt. Sen har vår privata “väderguru” Lasse Hellman dagligen försett oss med personliga och detaljerade prognoser, det tackar vi särskilt för! Redarn har också tankat hem “gribfiler” med vindar att lägga in i vårt navigationsprogram 4 ggr dagligen.

För första gången har vi använt kortvågsradion ordentligt! Tyskarna jag nämnde innan är ett äldre par (78/74) som var på väg ut på sin andra världsomsegling i sin “Stella Maris” men ångrade sig på Gomera och skall nu gå mot östra Medelhavet i stället.

Wofgang & Inga med sin Stella Maris som de haft sedan mitten sjuttiotalet!

 Vi startade tillsammans med dem och en Schweizisk båt “Porto Santo – Mediterranean Net” med daglig kommunikation på förutbestämda tider och frekvenser. Riktigt kul att upptäcka att det går att prata i radion! Givetvis utbyttes väderobservationer och prognoser.
När vi ändå var igång med radion blev det också daglig kontakt med “Skandinaviska seglarnätet” där givetvis ytterligare väder vädrades…

När jag blir stor skall jag bli metrolog!

Bosse @ seaQwest

PS
Kulturministern är i sitt esse just nu. Pilots, reseskildringar och broschyrmaterial nagelfars nogsamt inför vår scanning av det kommande kulturella utbudet. Bäva månde Iberiska halvön, snart kommer hon!

Bonus: Angöring Gibraltar…

På väg in mot Gibraltar Bay, med den så berömda klippan i bakgrunden.
Lite snopna blev vi när vi glatt ringde till Marina Bay och ville ha plats, här är fullt i flera veckor framåt, kolla med Queensway Quay säger de där! Aj då, ringer Queensway, lika illa där fast där fannns hopp om snar plats om man satte upp sig på väntelista… OK, vi väntar. Ankring blev snabbt alternativet, på Spanska sidan i en vik där vinden nu låg på med 20-25 knop och allmänt ogästvänlig känsla. Givetvis skickade Heléne upp vår Internet antenn och glädjestrålande upplyste att nu har vi 23 olika nät att välja mellan! WOW!!! Här stannar vi! 🙂
Övernattar här med hopp om plats i marina asap.

Vår ankarvik innanför Gibraltars klippa, här ligger vi i Spanien och på andra sidan piren är det Brittisk mark…

Natti, natti. Uppankrade efter några dygn till havs.

Kategorier: Långsegling // 2 Kommentarer »