Full av positivitet av de första intrycken av Brasilien och dess befolkning måste jag tyvärr gnälla lite… Fernando De Noronha är en liten ögrupp med helt fantatiska marina kvaliteter, vilket myndigheterna i Brasilien insett, och därmed gjort ögruppen till ett naturresrervat. Man satsar på inhemsk turism via flyg med mycket miljö och ekotänk… Här fanns gott om välmående brassar som susade omkring i sina hyrda beachbuggies. Man surfar, dyker, hikar eller bara solar och badar. Stränder finns så det räcker och blir över.

Tyvärret grundar sig i den orättvisa, ur vår synvinkel, behandlingen av inkommande seglare. Man har en turistavgift, som går till miljöbevarande åtgärder, samt en båtavgift med samma tanke, men där har man varit lite ologisk, tycker vi. Den väldigt höga avgiften avskräcker seglare från att stanna här på en ö som har så mycket i övrigt att ge!

Ca 600 SEK om dagen får båtar över 10m betala ( 200 SEK/dag för 5-10m, logik???) + 150 SEK/person om dan gör att ingen har råd att stanna på denna i övrigt fantastiska ögrupp. Kanske är detta syftet, men avgifternas bristande logik gör att man lämnar med fel inställning till ett i övrigt mycket fint “stop over”. (Betala nära 4000 SEK för fyra dar för att ligga på svaj utanför hamnen svider….)

I Helénes kommande resebrev får ni mer om vad vi upplevt här… Simma  bland hajar och klappa sköldpaddor är highlights men bäst är nog locals. Människorna som lever här har en härlig attityd så vår fortsatta Brasilien-sejour lovar gott!!

Skit samma, nu är det nya mål som gäller! Vi har beslutat att tillsammans med Miss Blue gå till Cabedelo mellan Natal och Recife. Vi tror att tiden inte räcker för en Salvador-sväng om vi skall nå Trinidad till sommar´n. Nisse i sin Kairos fortsätter ner till Salvador så lördagskvällen blev en liten avskedsfest på Miss Blue då vi alla i gryningen (06.00) skulle lätta ankar och dra vidare söderut.

Bosse @ seaQwest

PS – Jollen är fortfarande kvar, ingen vill väl ha den då den är så ful… 🙁

Kategorier: Långsegling // 1 Kommentar »