Wow, en vecka, tre karnevaler, plus musik och partande i närområdet! Traditionell brasiliansk musik så det räcker. Kapten har skaffat sig ett par favoriter bland forró-musiken som varje gång någon av dem visslas eller nynnas ger kulturministern utslag. Men vi har stark moskitosalva så det löser sig…

Vi startade lite försiktigt i Joáo Pessoa på egen hand. Egen å egen, vi var nästan 20 seglare som tog bussen in till sta´n…

Ögonkontakt!                                   Med två charmtroll…

… stärkta vid intilliggande bar. Frigolitbox med is, sortimentet hänger på skylten!

Som Göteborgskalaset, fast varmare, tätare, mycket tätare, mycket musik och trummor, hoppas jag inte ramlar, var é Heléne, dags för en Caipirinha, ett grillspett, djä-ar vad varmt/brötigt/skitet/härligt, osv, det är. Hoppas vi hittar hem…

Två dagar senare kom turen till Olinda, en av Brasiliens bästa! Nu dagtidsrace. I organiserad busstur tog vi oss dit med en gäng franska seglare, fick en häftig dag. Hetare ur alla aspekter. Inklämd på en sidogata, mötandes ett karnevalståg hade bastun på Valhallabadet känts sval och tunnelbanan i Tokyo under rusning som en promenad på våren längs Champs Ellyses… Med mycket humor ingick papiermaché dockor i bästa Cortége-stil…

Brassar gillar öl! Och burkarna är hårdvaluta. Släppte du en burk på marken tog det inte många sekunder innan den var borta.

Tummen upp! (Svalkade under en brandslang…)
Alla var glada trevliga och vi gjorde så många tummen upp så jag fortfarande har träningsvärk. (Tummen upp gör alla brassar i alla lägen, ett positivt tecken som betyder ja, bra, toppen, ok?, wow osv…)

Kom nu Bosse!!! Dags att åka heeem!

Så var det dags för Recife, en av Brasiliens största karnevaler och störst när det gäller “folklig karneval” utan jättelastbilar & arenaframträdanden för dyra pengar.

Denna gång en natttur. Strax innan mörkret kom vi fram och kastades rakt in i karnevalsområdet, mao gamla stan i Recife. Som Olinda fast större.

Mer organiserat, ingen sol, fräckare kostymer och en stor scen där alla tågen fick en stund att visa upp sig. På natten uppträdde även Elba Ramalho – “The Queen of Forró” – till alla brassars stora förtjusning!

Kulturministern njuter…                   Kapten med en Caipirinha!

Ett av alla vakttorn med poliser…
Jag tror inte att ett EU-toppmöte hade kunnat skrapa ihop lika många poliser som Recife hade denna kväll. Men som vår guide, den ena marinaägarens hustru, Kristina, sa: Helt ok att ni tar en sväng på egen hand men gå INTE över bron. Recife är byggt av holländare med broar och kanaler så en annan var lite nyfiken, men med respekt för säkerheten blev det bara ett smygkort…

03.30 ramlade vi ner i båten efter en mycket intensiv natt! Det var lugnt i marinan da´n efter.
Nu har vi bokat djungeläventyr i Amazonasregnskogens mitt, vi flyger till Manaus, en storstad mitt bland grönsakerna!!!
Vad det blir får vi se och återkomma till 🙂
Bosse @ last… (fått klagomål på för långt mellan inläggen)

Kategorier: Långsegling // 1 Kommentar »