Bland Trinisar….
Nu ligger vi på Power Boats i Chaguaramas, Trinidad och har fått en kanonplats i marinan. Angöringsplatsen var intill tappen och alla som ligger i “bayen” hade behov av att tanka och sen fräsa iväg med stora motorbåtar så, kort sagt, mycket vågor och ryck i tampar, eller om man så vill, en riktigt usel plats. Efter dsikussion med marinapersonalen fick vi dagen efter en plats på Dock C och allt blev så mycket bättre… Lugnt och fint under några palmer ligger vi nu och förbereder vår upptagning och så småningom hemresa.
Resan ner blev helt odramatisk i verkligheten men i kaptens huvud väldigt orolig och spännande. Av naturen rädd, försiktig och orolig var anspänningen stor inför resan ner mot Trinidad. Ååååh, skall ni till Trinidad, sa de påTobago, var föriktiga då! På Noonsite och andra ställen rapporteras livligt om piraters härjningar så med detta facit ville vi bara vara framme och överseglingen på 60 Nm blev egentligen bara en lång väntan på att just komma fram. Vi lämnade 03.30 för att komma fram i dagsljus och hinna klarera in samt få vår marinaplats, så lätt mosiga gled vi ut från Milford Bay i väldigt lätta vindar. Undertecknad hade på eftermiddagen före ringt T&T Coastguard av misstag, skulle boka om med Power Boats så vi hade en säker plats när vi kom fram. Väl hos Coastguard blev vi tagna på väldigt stort allvar och jag fick lova att kontakta dem via telefon eller VHF varannan timme på vägen ner och rapportera position och att allt var lugnt. Lugnade men samtidig oroande. Hajar ni? Är de så noga så vad är det för vatten vi seglar på?
Vi såg några båtar på vägen ner och när någon vände kurs mot oss steg adrenalinhalten. Kan det vara en Venezuelansk pirat-piroug?
Det är ju f-n att det skall vara på det viset…
Det mest dramatiska på resan ner blev när vi gick in i Boca do Monos, det smala sundet på Trinidads västspets. Lite Skottlandskänsla, eddies och overfalls stod som spön i backen, och med 3-4 knops motström och 10 m/s i ryggen nödgades kapten handstyra då vår smarta autopilot plötsligt inte hajade vad som pågick…
En halvtimme senare glider vi in i Chaguaramas Bay, drar efter andan och konstaterar att nu är det färdigseglat för den här säsongen.
Coastguards hamn i Chaguaramas, alla båtar inne! Båtarna är sprillans och personalen håller på att lära sig att hantera dem… Bådar gott inför hösten.
Chaguaramas ja, en liten articifiell värld på Trinidad. Här är ett seglar-Mecka med fantastiska båtuppställnings- och underhållsmöljigheter och de flesta behov kan tillfredställas inom marina-områdena. Här finns ett antal marinor, vi valde Power Boats. För, utanför är tyvärr en osäker värld. Synd då ön har så mycket att ge både avseende kulturellt och naturupplevelser. Vi får se, i höst lär väl kulturministern ha hittat några resemål här också och slita kapten från el/maskin/däck/rigg-underhåll. (Eller om det var eftermiddagsdrinken?).
Fisk va länge sen! …fick kapten ur sig på lördag eftermiddag. OK, fixa det då så vår kära minister som i det läget var helt inställd på att tillaga den näst sista av våra hemkonserverade köttbitar. Yepp, sa kapten, tillfrågade en lokal Trinis var det fanns möjlighet till detta uppdrag och efter utförligt tips drog man iväg… I dingen, roendes längst in i viken hamnade jag i en helt annan värld. Inga fancy båtar, bara enkla pirouger och folk som bodde i flytande skjul. Fresh fish! ropade jag till ingen och någon svarade: Over there! blev svaret. Vid tredje försöket rodde jag in bland ett par pirougbåtar och förhandlade till mig en fin-fin firre (Spanish Mackerell) som senare tillreddes på grillen! Givetvis betalade jag för mycket men det känns bättre att pengarna hamnar där är än hos nån som inte behöver dem lika mycket….
Now it´s time for hard work! Mao få båten i regn- och orkansäsongsfit skick. Där kommer fokus att ligga de närmsta veckorna innan det är dags att flyga hem.
Av nån anledning tomt på svenskar, kan någon ha tjallat att vi var på väg? Detta svensktillhåll genom åren…???
Bosse @ Chaguaramas
Diskutera - Lämna en kommentar!