Så var det då äntligen dags att lätta ankar från Chaguaramas, Trinidad. Vi hade väntat i ett par veckor på rätt läge att gå den ganska korta sträckan upp till Grenada, men det var mycket som skulle stämma. Ca 90 distans, men kraftig ström i sidan och dikt bidevind med gammalt swell från Norra Atlanten, gör att man försöker hitta ett läge där vinden ligger mer på ost och swellet kanske är lite lugnare.

Sällskap är inte dumt att ha med överhängande piratrisk upp mot gasfälten halvvägs. Så vi kom överens om en “hålla handen”-resa ihop med Flying Penguin torsdag eftermiddag. Kapten var rastlös och helt klar med båten sen länge så Pingvinen uppvaktades med hjälp för att de skulle bli klara i “tid”. De hade haft en sanslös osis senste veckan med rejäl påkörning av en katamaran och en brusten (!) bottengenomföring vid toan. Så en dag bytte  kapten keps och blev rörläggare i stället. En dag i Pingvinens förliga toa förgyllde tillvaron innan avfärd.

Sent omsider kom vi iväg och rundade Boca de Monos i skymningen. Piratoro gjorde att vi seglade med släckta lanternor och björnkoll på radar och AIS. Vi hoppades att piraterna inte fuskade med AIS utan det var en teknik för moderna seglare. Vi hade i alla fall full koll på varandra med nå´n distans mellan båtarna under seglingen norrut. Massa squalls, väldigt varierande vind, både i styrka och riktning, halvstökig sjö och den där lilla otäcka piratkänslan gjorde att det blev lite sömn men mycket seglingsbestyr under natten. Och här visade sig hamnröteringrosten i all sin glans! Glans var kanske fel ord. Vi hade gått och mösat i hamn och trott vi var stridsdugliga men oj vad missar vi gjorde!

1. Livlinor, låg nerpackade i stuven.

2. Livflotte, låst med skyddstäcke på.

3. Båtshake, lös på däck. Ny skall införskaffas snarast.

4. Säkerhetsutrustning ej genomgången…

5. Grabbag ej packad!!! (Fy skäms!)

6. Skylights illa stängda, en sjö rullade in i salongen via takskylighten och landade i sjökojen.

7. Ventilatorer öppna vilket gjorde att det regnade in på ett flertal ställen.

8. Plus en hel del till som jag inte kommer ihåg just nu….

Detta på en av de blötaste/stökigaste seglingar vi haft under vår långsegling.

Sent på natten upptäcker vi att det inte går att få nån drivning med motorn! Vad é nu detta? Påse på propellern? Fel på backslaget? Nej, tyvärr, tji J-prop! Detta i ett lägge där den kraftiga vinden plötsligt la ner och vi guppade i 1 knop och Hjalle på Pingvinen sagt att vi tänder inga lanternor än för det var här tyskarna blev överfalllna förra året. Halleluja! Snacka om “Sitting Duck”!

Så kan det bli, Flygande Pingviner och Sittande Ankor slår följe genom banditvatten.

Innan hade vi inte lyckats få igång motorn alls då vårt startbatteri (jag visste det var dåligt men…) helt lagt av! 🙁 ! 🙁 !

Skyll dej själv säger vän av ordningen och det gjorde jag, plockade fram startkablarna och startade på förbrukningsbanken. Grenadas Chandlerier kommer att få en del att sälja till seaQwest efter denna segling!

           Prickly Bay

 På väg in mot Prickly Bay, Grenada, gick Pingvinen i förväg och rekade så det gick enkelt för oss att segla in i viken och ankra. Senare blev vi bogserade in i den inre delen av Bellis´ kapten Curt.

Nu ligger vi jättebra i en “svenskflock” och har det trevligt.

          Fyra kockar och en jädra soppa! Kapten frågar Hjalle-röjdykare: “Kan man andas i den där?” Nisse-fridyk simmar ystert omkring medan Ingvar delar ut order om vad alla skall göra…

I dag var det t ex fyra man hårt engagerade i vått propellermontage på seaQwest. Tyvärr föll det på en för tjock kil men det skall åtgärdas på måndag. Dykäventyren fortsätter… Plus i kanten till kapten som sparat originalpropellern och släpat den runt halva jorden för att idag anlita Hjalle att dykledes montera densamma. Den som spar har i alla fall en propeller kvar. 😉

Det eländiga i denna story är att J-Propen inte kan ramla av av sig själv. Det är alldeles för många skruvar och bultar som håller den. Tyvärr är det nog så att någon i hamnen på Power Boats har försökt få loss och stjäla den men misslyckats och lämnat den naken utan fastsättningsanordningar. Detta innebär att första gången man backar rejält ramlar den av.

        Spirited Lady med seaQwest i bakgrunden i Chaguaramas

I morgon blir det potluck på Spirited Lady, vår granne från Dock C i Chaguaramas. En hejdlöst vacker nybyggd träbåt, ägd av engelska Susie. Spirit 56, heter modellen, finns i två ex, byggd i Cowe, England för tre år sedan.

Bosse @ anchor @ last

Kategorier: Långsegling // 10 Kommentarer »