Vojne, vojne, ibland blir det nervösare än planerat.
I fredags var vi, tillsammans med alla trinisar, övertygade om att vi skulle få pisk av dåvarande tropical stormen Tomas under fredag natt och lördagen. Våldsamma skyfall ooch häftiga “gusts” var utlovade och befolkningen här bunkrade vilt på både supermarkets och bensinstationer. Det mesta tog slut i ett nafs. Värsta stormvarningen på Trinidad sedan 1972, nu jädrar… Vi yottisar stuvade och säkrade våra båtar så gott det gick. Ankrare rymde till säkrare vikar och Kurt, på Bellis som redan var våt om kölen fick låna våra gummidämpare.(Det gäller att värna om våra svenska bönder) Kratigt swell var att vänta!!!
Och vänta fick vi, och gör fortfarande… Men, nu skall det till en himla otur om elakingen vänder. Hoppas Haiti klarar sig. Verkar som han drar dit mot slutet av veckan, och då som en major hurrican. Vi får se.
Nyttig träning var det i alla fall. Vår bottenfixare Cow jobbade obekymrat på i lördags medan alla andra spanade mot himlen och försökte lukta sig till nå´n väderförändring…

Är du inte orolig frågade jag? Nooo, svarade Cow. God is from Trinidad and he was born i Chaguaramas so the hurricane will go around us…

Vilket den också gjorde!? Alla öar fick sin släng av sleven, utan vi, max vind 8 m/s och ett par regnskurar 🙂

Kan det ligga något i Cows fundering???

Bosse @ Chaguaramas Bay

Kategorier: Långsegling // Skriv kommentar »

An offer you can´t refuse, eller, självklart följer jag med, som jag sa till Hanna när hon frågade om jag ville följa med hennes man Ray Thompson på en fisketur. En nypensionerad legendar här i Chaguaramas. Han startade Power Boats tillsammans med sina bröder för snart 20 år sedan i en nästan öde vik som nu är ett av Karibiens största center för segel och motorbåts underhåll/förvaring. I hans “Why Worry” (Floridafiskebåt med 700 hästar under durken.) fick lilla kapten en heldag med ett riktigt fiskeproffs längs Trinidads norra kust. Mersmak!

     Ray Thompson

      Trinidads norra kust
    

2x 1meter kingfish

Misslyckad dag enligt Ray då det bara blev två meterlånga King-fisher men för en annan var dagen full av fiske tips, politik, historia och annat intressant som hade fått Kulturministern mögelgrön av avund!
Det sociala nätveket här nere spinner sina nät över ambitiösa båtrenoverare så man knappt hinner ta fram verktygen förrän det är dags för något event eller annan aktivitet. Eller lite tjöt över en öl…
Vi håller samtidigt igång en gäng “Contractors” på och kring båten vilka alla kräver sin handpåläggning.

Bäst är nog den gamle tysken Claus som skall fixa ett nytt skylightgaller.
– När blir det klart då? frågar naiv Kapten. “Any time from now” lyder svaret.
– Polerar du galleret för det priset? “Bring a couple of beer and you can use my  machine” flinade tysken.
På vägen har jag fått en driva bra tips om metaller, korrosion och annat smått och gott vi snedseglare kan gotta oss åt.

Cow, vår bottenkille kämpar på mot spräckta tidsplaner, bortsprungna, alternativt bakis anställda.
Ingen sjösättning i sikte de närmsta dagarna.

    Plastarbete pågår….

Calypso har slarvat bort ritningen på vår dynor så fredagsleveransen blir minst en vecka sen.

Kapten fixar bottenfärg och lite annat till kanonrabatt! Vilkoret är dock CASH! Mao skickas Intendenten att skaffa fram Trinidiansk hårdvaluta från närmsta bankomat. Med tanke på rånrisken vågar ingen klok Kapten ha sådan kontanta belopp på sig…

     Hanna hanns med att fira i måndags då vi under måndagsräffen för skandinaver fick äran att utse henne till JRSKs Lots no1!

I övrigt fylls kontot med intressanta människor på med rasande tempo. Fåniga fördomar faller fullständigt samman och nya spännande levnadsöden tar plats i en redan välfylld skalle.

Ett riktigt scheissewetter är på G till helgen så då blir det gratis dusch på gårdsplan.
Det är svettigt under hjälmen hälsar

Bosse @ POwer Boats
PS
Köp nästa nummer av På Kryss om du vill se senaste akvarellsamarbetet av vår målande skipper.

Kategorier: Långsegling // 1 kommentar »

    Vy från vårt rum under acklimatiseringen ovan Power Boats Supermarket. Inglidandes i viken kommer en oljerigg som skall servas och i nedre höger hörn ligger Skizzo´s Water Taxi. 

Nu har vi varit här I Chaguaramas i en vecka och börjar så smått aklimakterisera (sug på den) oss. Med andra ord, det är ok att svettas när lägsta temperaturen är 30+ och man själv passerat 50+ .Frånsett detta är vi mycket lyckliga då veckors slit och förberedelser I somras “payed off”! Intendenten har gått igenom båten med lupp och inte en mögelspor har uppbringats. (Standard här nere efter en orkansäsongskvarlämning är kamoflagefärgad båt invärtes, inget kul…) 

     Krympplastad seaQwest i båtträngseln…

Allt medan Kapten sprang omkring under sitt “schrink wrap” tält och letade mögel, ormar, ödlor, kackerlackor och andra överhöstare (under hösten regnar det som f-n här nere och det har även djuren fattat och därmed letar de regnskydd typ plastkupoler kreerade av tossing yotties.) Inget napp på däcksregionerna vilket fick Intendenten att jubla av lycka tills nästa svetteby tog överhanden och ljudet övergick mot puhh, umpfhh, ööööh, phuiiii, mffff osv.

Vi vänjer oss säkert så småningom och ser fram mot den dag då vår Cow släpper ut seaQwest på grönbete, eeh, jag menar blåbete. Men innan dess skall Cow peela, blister remova, sanda, painta, epoxa, sanda, painta, fixa och annat tills vår kära seaQwest är sjösättningsduglig igen med helt ny bottenskrud.

YoursBosse, hot´n damp in Trinidad

PS

Endast några få småbucklor på hjälmen so far…Ingen rök utan eld, och här brinner det inte än!

     Hjälmtest i Mölndal.

Kategorier: Långsegling // 2 Kommentarer »

Bäva månde trinisar och yachtisar för nu laddar hon om, med Champix i drivor och temperamentet i högsta hugg! Kapten packar cykelhjmälmen då den gamla naivt slängdes. Får se om det behöver rekvireras ytterligare skyddsutrustning efter framkomsten till Trinidad. Tanken är att John Silver får gå på plankan avresedagen och att Kulturministern därmed tar sin hand från honom för gott. Ja, ja… Kapten håller både tummar och skyddsutrustning i beredskap inför vad som komma skall!

Packande och hejdåande pågår för fullt så upptagenheten är stor. Som lök på laxen tvingas nu Heléne åter in på förhör angående forna kompanjonens beteende. ( 🙁  🙁 )Förra veckans vittnesmål i hans ekobrottmål uppdagade nya konstigheter som måste utredas ytterligare. Det verkar som att vissa typers trixande blir man aldrig av med…Det blir nog snart dax att skriva “HYBRIS II” (Har du inte läst ettan (I) hittar du den här: http://www.seaqwest.se/hybris/

Gamla Jante har fått svårt att hänga med i svängarna den senaste tiden. Kapten har definitivt haft matjord i fickorna… Äh, flyt måste passa bättre för en seglare!

Två spår:

1. Måleriet 

Insikten att min teknik haltade gjorde att jag i somras jagade en mycket duktig akvarellkonstnär (Lena Nilebäck, www.nileback.com/lena ) med blåslampa tills hon gick med på att ge mig en eftermiddags privatlektioner hemma i Lysekil. Mycket lyckat möte. Då hon trots mina tekniska brister gillade tavlorna rekommenderade hon mig att delta i en stor konstutställning, Konst Göteborg. Där snubblade jag in i en mycket givande cirkus. Tavlor skulle ramas och ramaren (Galleri Anden) köpte original samt reprografier (vilket jag då inte ens visste vad det var…) av mig för mer än vad utställning plus inramning kostade! Nu var jag tvungen att ta fram det jag nyss sålt varpå tryckerier kontaktades. Ingen vågade göra detta under sommaren, inte förrän jag fick tag i Lindgren och Söner som tyckte det var ett spännande projekt och fixade allt precis i tid inför utställningen. Utställningen var rena happeningen för både Kapten & Kulturminister som träffade folk i mängder, en och annan tavla såldes också! På tryckeriet träffade jag en gammal tryckarbekant som jag, bland annat, jobbat med i julkortssvängen för ett antal år sedan. Han gräver, mej ovetandes, fram mina gamla julkort och säljer in till Gullers Trading som visar sig ägas och drivas av samma person som hjälpt mej med reprografierna. Så nu skall jag måla julkort i Karibien! Ja, ja…Förblindad av framgången föreslår jag att Gullers även skall göra en kalender av mina tavlor och detta faller i god jord så resten av hösten skall jag intensivmåla för att hinna producera i tid. Snacka om flyt! Till råga på allt vill Micke Westin på På Kryss ha med mej i ytterligare ett projekt som helst skulle vara klart i går, ni lär få se snart…

2. Skriveriet

Där har ju Heléne mest på gång, både själv och ihop med undertecknad, så att ett litet specialprojekt som Kapten pillat med under våren blivit antaget av Nordstedts känns nästan verklighetsfrämmande. Där är det också brådis med korrektur, design och annat kul så Kapten har kanske inte tid att leka Kapten på ett tag. Tung marknadsföring lär komma på hemsidan!

Att sen Kulturministern tänker jobba på distans ett tag framöver gör att vi nog fastnar på Trinidad den närmsta tiden…

Allas er

Kapten Bosse, snart ombord igen!

 Fattar inte varför alla i Toscana-gänget ville att jag skulle ställa mig vid just detta trädet?

Talk to much?

Kategorier: Långsegling // 1 kommentar »

Att rösta är valfritt, vilket atlantsegling oftast är också. Det var bara på Biscaya vi hade närkontakt med blåvalar. (Kan de ha jobbat för Alliansen?)

Val 1. Surinam, maj 2010.

 Presidentens flagga

Färgglatt, högljutt och med musik i varenda gathörn. Valmötena var som väckelsemöten på – (nä visst nä, inga mer påhopp på våra skärgårdspärlor). Ett herrans liv var det i alla fall och det verkade som alla i landet var engagerade. Valet stod mellan en mordåtalad gammal kuppmakare (Desire Bouterse) och en kvinnlig reformist. Alla i landet flaggade, bokstavligen, med sin partitillhörighet genom att fylla sina trädgårdar med flaggor som symboliserade favoritpartit. Kuppmakaren vann och är numera president, måste kolla med våra holländska vänner vad detta innebär…

Val 2. Trinidad & Tobago, juni 2010.

 Premiärministerns flagga

Steelband, högtalarförsedda bilar och karnevalsliknande möten som överröstade det mesta kvällstid. Stod mellan en han och hon här också! Han en långvarig och korrumperad statsman som föll pga maktfullkomlighet och korruption. Sista tossigheten var att sätta upp ett par flaggstänger på tomten, kostnad; 1miljon styck. Inte uppskattat av folket. Hon (Kamla Persad-Bissessar) hade ett brett folkligt stöd och vann en förkrossande seger. Till och med undertecknad vågade vifta lite med hennes flagga. (Fick den av en kraftigt rompåstruken local och vågade väl inte annant än att vifta lite försiktigt…)

Val 3. Sverige, september 2010.

 Vår flagga

Som vanligt, snällt och mesigt men det blev ju rätt spännande på slutet. Åter en kamp mellan hon & han (Ja, ja rektorssonen: det heter henne och honom) där han, med ledsnahundögon vann valet och förlorade majoriteten (?) och hon, bestulen på arbetarpartiepitetet förlorade både det ena och det andra… Ja, ja så det kan gå. Mer politisk än så här vågar jag inte bli då rivs väl klagomuren av förorättade intesammasommejtänkare.

Val 4. USA, mars 2011.

Helt opolitiskt och lokalt val, nämligen vårt eget val av väg den närmaste framtiden. Vi har ju velat mellan vänster och rakt fram (norrut) ett bra tag men nu har vi bestämt oss. Vi skall loopa runt östra USA vilket lär ta nå´t år och ge oss möjligheten att lära känna det stora landet i väster (DSLIV) lite bättre. Vintern ägnar vi åt Karibien som just nu känns riktigt lockande här i höstrusket.

Visum

 Amerikanska Amabssaden från utsidan…

…är något man måste ha om man tänker sig att segla i DSLIV så vi gick in på Amerikanska Ambassadens (AA) hemsida för att kolla hur man gör. Har du inget att göra nå´n dag så är detta ett utmärkt sätt att sysselsätta sig, flera dagar faktiskt.

Bara ifyllnaden av visa application form DS-160 tog sin modiga tid vilken sedan skulle skickas in till immigration authoritys  i DSLIV. Sen var det VALID PASSPORT, if it only has a little crack in it, you must apply for a new passport before you come for an interview, ONE PHOTOGRAPH: MUST BE IN COLOR, less than six months old, approximately 5x5cm, against a white background, where you are facing the camera directly. Här duger inga vanliga passfoton inte! ORIGINAL RECEIPT:The receipt must state applicants’ names, amount paid, and bankgiro number, kvittot avser betalning på Non-petition-based nonimmigrant visa, such as student, tourist, media, crew, and au pair visas, kostnad: SEK 1 120 per person. ENVELOPE: Please bring a self addressed stamped envelope (stamps worth 65 SEK must be put on envelope) for the return of your passport. Vi hade tur och fick skicka bägge passen i samma kuvert.Där sparade vi 65 spänn!PERSONBEVIS: Ask for a “120-personbevis med alla relationer” from the Swedish tax authorities (skattemyndigheten). Utökat personbevis, här står det mer än du anade att storebror visste om dej! COURT AND POLICE RECORDS: Här bifogade vi inget, antagligen lika dumt som att svara ja på någon av frågorna på den gröna blanketten alla som flög till DSLIV tidigare fyllde i. Den är numera borttagen och ersatt av ESTA. All travelers under the VWP must have an approved ESTA registration! Enkelt va! PROOF OF FINANCE: A current bank statement or other evidence to show that you have sufficient funds to cover the costs of the trip. Visste du inte innan så får du nu reda på exakt hur mycket pengar du har på banken… EMPLOYMENT LETTER: Här blev vi lite nervösa då vi bägge är arbetslösa utan att ha registrerat oss hos varken arbetsförmedlingen eller är medlemmar i någon A-kassa. Vi sa inget och ingen frågade så det gick ok. TRAVEL PLAN: Of places you intend to visit, people you intend to stay with, and approximate dates. Detta tog en bra stund att få ihop och innebar att vi själva nu har hyfsad koll på vår tänkta resa de närmaste två åren. INVITATION LETTERS: From family or friends with whom you intend to stay during your trip. Och vem skulle bjuda hem oss? Orolig ringde kapten till AA och fick besked om att de kunde se mellan fingrarna denna gången då vi verkade trevliga ändå…

Nu återstod bara att åka upp till stora huvudstaden och bli intervjuad på AA. Personlig intervju med fingeravtryckskontroll är obligatorisk! Tågresan var billig (ca 800:- för två pers.) men tidig (04.57) och kön var lång (1,5 tim) men nu är vi godkända DSLIV-besökare för lång tid framöver. Vid säkerhetskontrollen skojade kapten till det och frågade vart den här flighten gick? Att han aldrig lär sig! Vi blev av med allt som påminde om elektronik, de snodde till och med kulturministerns hörapparats bluetoothenhet, den var misstänkt lik en MP3-spelare! Och en sådan vet man ju aldrig vad den kan innehålla, Internationalen till exempel? Vi fick dock tillbaks alla elektroniska pryttlar när vi var godkända av AA.

Kostnad totalt för äventyret: 3 500 SEK inklusive kontinental frukost.

 Frukost i kulturministrisk anda!

Tur inte alla länder är lika knöliga att besöka. Nu är ju detta enbart steg ett. Sen är det upp till Immigration Office, Customs, Coast Guard, Health Authoritys med mera att avgöra på plats hur länge och på vilka villkor vi angör DSLIV. Jag har säkert glömt nån myndighetsvariant, men det brukar lösa sig ju närmare man kommer.

Nä, nu sticker vi till Toscana, där behövs inget visum. Bara spänstiga smaklökar!

Cordiali saluti,

Bosse @ höstrusket i Mölndal

Kategorier: Långsegling // 1 kommentar »