Nar vi kom till Jacare i januari var det sensommar och semestrarna tog slut efter karnevalen. I Natal (mars) var  det host  och nu nar vi ar i Kourou, Franska Guyana ar det var! Da maste det ha varit vinter nar vi passerade ekvatorn pa var vag hit! Vi fick i alla fall nagra rejala squalls och osregn i ett par dar…
Tur alla arstider har kraver samma kladsel, sa lite som mojligt. 🙂
Inte daligt att avverka 4 arstider pa lika manga manader.

Nu ar vi spanda infor dagen. (9 april) Forst en tur till Cayenne, (ska se om det ar dar man gor Cayennepeppar)  huvudstaden i Fr. Guyana, sen till kvallen hoppas vi fa uppleva en uppskjutning av en Ariane5-raket. 30 arsjubileum for Arianespace har, femtionde uppskjutningen och den forsta i ar! Kan bli nat speciellt!!!

“The heavy-lift Ariane 5 ?together with its ASTRA 3B and COMSATBw-2 passengers ?will be transferred Thursday from the Final Assembly Building to the ELA-3 launch complex. The final countdown will then begin, with liftoff planned on April 9 at the start of a 49-min. launch window that opens at 6:59 p.m. local time in French Guiana.”

Las mer pa www.arianespace.com

Aterkommmer givetvis om detta och hoppas pa fina bilder!

Bosse @ Guyana Space Center

Kategorier: Långsegling // Skriv kommentar »

Missvisande…

– Vad är det du har under kockmössan som sitter vid ratten, frågade kulturministern en eftermiddag när vi guppade på Sydatlanten på väg mot ekvatorn?

Förbryllad av frågan lyfte jag på hatten.
– Åh, kolla! En riktig kompass! Vad fin den är.

Skämt åsido… Faktum är att vi så gott som aldrig använder kompassen. All navigering sker via instrument av elektronisk sort. Kapten har t ex inte styrt båten sedan jag vet inte när. Heléne styr in och ut ur hamnar och Helmer (Autopiloten) tar över direkt när vi passerat hamnpirarna. Tillbaks till kompassen. Jag kikade lite närmare på den och upptäckte att den visade 20 grader fel! Eller var det den elektroniska som var fel??? Kan det vara fel på kompassen? Nä. Kan det vara deviation.

Knappast. Kollade detta innan vi stack och inget har ändrats ombord som påverkar. Återstår missvisning.

Men så mycket? Konsulterar vårt Atlantöversiktskort från Admirality och se! Där står det! Med fina linjer anges hur många grader missvisningen är. Och där vi var stod det 20 W. Ovant för oss som bara är vana vid någon grad missvisning hemifrån.

Liten kuggfråga:
Om kompassen visar 320 vilken kurs styr jag då i verkligheten???

Elin V blir Drag-Queen!

Vi har tillverkat ett superdrag för Dorado och tonfisk! Napp direkt vid varje försök! Ta en tafs med ett par

rejäla krokar, trä en bit plastslang över, klä den med strimlat krokodilskinn och vips har du fått alla ytsimmares favorit! Hoppar och studsar med ett gurglande ljud, helt oemotståndlig! Bilder kommer…
Sista tonfisken knäckte rullen! Så nu får vi meta igen 🙂

Bosse @ lanten

Kategorier: Långsegling // 1 kommentar »

…, en av de myndigheter man behöver besöka för att ta sig ur detta land. Och in i för den delen. Vårt Brasilienäventyr går mot sitt slut och därmed skall våra kontakter med de brasilianska myndigheterna avslutas. Vad vi fått höra/läsa från så gott som samtliga långseglare vi varit i kontakt med är detta en “jättejobbig” procedur, inte bara i Brasilien, och de är “så besvärliga så”….
Hittills har vi kanske haft tur för alla (nästan) har varit trevliga och tillmötesgående. Att deras kontor inte är placerade för att passa en turistande liten segelbåt är kanske smällar man får ta? För visst blir det en massa åkande hit och dit och lite klädbyten med för den delen… :-).

Från shorts och linne till mer presentalbel klädsel.

Riggad för myndighetsbesök!

Kan någon blogläsare tala om för oss hur det går till för en “Bluewatercruiser” från ett ickeeuropeiskt land, gärna med visumtvång, när de angör Göteborg? Vilka myndigheter behöver de då besöka? Var ligger de? Öppettider? Vad händer när de seglar vidare till Uddevalla? Eller är det som vanligt i vårt förträffliga Svedala, det går som en dans på några minuter???
Nyfikna är vi, och helt aningslösa om detta…

Capitania dos Portos, i delstaten Piaui.

Kulturministerns privatchaufför när vi fick svinbråttom att hinna innan 17.00 då Policia Federal stängde. Mototaxi är mycket vanligt i Brasilien. Heléne på MC är dock mindre vanligt.

Vi har bestämt oss för att gilla läget och vara glada, uppskattande och så tillmötesgående som vårt tålamod och språkkunskaper klarar. Idag fick vi kaffe hos Capitania dos Portos och hjälp med taxi-bokning hos Policia Federal.

Bosse @ hority fan!
Litet Brasilianskt myndighetslexikon

1. Declacao de Entrada/Saida de Embarcacao Estrangeira de Esporte e/ou Recreio. (Declaration of entry/exit) Denna blankett fylldes på i varje hamn och i sista hamnen tog de den och vi fick en kopia…

2. Policia Federal, federala polisen, immigrationsmyndigheten. Här stämplas passen och man får sin tremånaders limit. Behöver bara besökas vid in och utträde ur landet eller vid förlängning med ytterligare 3 månader (vilket kostar 67 R$/person).

3. Agencia Nacional de Vigilancia Sanitária, hälsomyndigheten. Dessa träffade vi bara i Natal. Och de tyckte att vi verkade friska och krya.

4. Secretaria da Receita Federal, tullen. Vill nog ha ett besök vid in- och utklarering från varje hamn. Där har vi nog missat några tillfällen…

5. Capitania dos Portos, kustbevakningen (tror vi). Viktig och gäller båtens in- och utklarering. Denna har vi nog inte missat.

Sen kan varje delstat ha sitt eget lilla myndighetskrav t ex Comando da Policia Maritima på Fernando de Noronha.

Lätt som en plätt!!! 🙂

Kategorier: Långsegling // 1 kommentar »

      Vårt mål för dagen. Bar 21, på udden intill Praia Genipabu. Här intog vi en undebart god lunch i härlig miljö…  

Brassarnas älsklingstecken! Kan betyda nästan allt som är en positiv signal till någon. Yess! Snyggt! Bra! Rätt! OK! Osv… Men hur säger man: Nej! Usch! Fel! Fy! Osv???
Idag lärde vi oss…

Vi skulle till Genipabu, en av Brasiliens mest berömda stränder, ok, Copacabana är väl lite mer känd, då, då. Snåljåpen i oss gjorde att vi valde buss. Trots att det Brasilien inte finns skyltar (oftast) som talar om var bussen stannar , ingen info om linjenät eller vid vilka eventuella tider som en buss behagar dyka upp. Att man sen behärskar språket som lika bra som en nyinflyttad Somalier i Särö gör inte saken lättare…

Promenerade bort till närmaste strand i förhoppning att hitta en buss som gick norrut över bron jag nämnde i förra bloggen. Väl vid Praian hittade vi ett slags busstorg där vi fick veta är om ni knallar vidare söderut hittar ni en buss som går till Genipabu. OBRIGADO! sa jag och vi knallade vidare. Efter ett tag bromsade en buss in längs vägen och ropade på oss!? (Ja, inte bussen, utan chauffören.) Vi struntade i honom men när hela bussen, mao även alla passagrerarna envisades med att vi skulle ombord gav vi upp och gick till chauffören. Vi begrep inte vad han sa, inte heller vad konduktören sa, men efter ett tag blev det klart att de visste att vi skulle till Genipabu och alla (alla) ombord hjälptes åt att få oss att förstå att först lämna pengar till konduktören, sen gå av bussen och gå ombord längst bak (mao smita förbi vändkorset) och sen sätta oss längst fram vid konduktören. Jag ville fixa betalningen men där blev det tji! Han hade fått 20 riais så jag blev något orolig… Efter att ha kört en bra stund åt helt fel håll var det dags att få tillbaks pengarna och något senare mitt i stan, långt åt helt fel håll blev vi ombedda att gå av? När vi lämnat bussen upplyste en av passagerarna oss att ni står fel. Tre meter åt vänster var en lyktstolpe, där skulle vi stå!? Jaha? And now då? som en gammal vän brukar säga… Jo, andra bekräftade att här brukar vår buss stanna men en annan var ju lite ivrig så även bussar som stannade ett par meter från vår anonyma stolpe tillfrågades. A Genipabu? Frågade jag föraren av minst trettio olika bussar som stannade vid och i närheten av stolpen. Alla svarade leende på samma sätt: Pekfingret upp i luften, vevandes fram och lillbaka, liksom “Nej, nej, min lille vän!” och efter ett tag förstod jag! Detta är motsatsen till “Thumbs up”.

Jag gav defenitivt upp då Heléne påpekade att bussen jag frågade redan passerat tre gånger. Efter en halv oändlighet dök faktiskt bussen till Genipabu upp och vi åkte direkt nästan ner till Praian.
Mer om vår upplevelse där fixar allas vår lilla minister!

Bosse @ home @ last…

PS
Häromdan tog det tre timmar att ta oss hem via buss från Praia Ponta Negra. Tog en kvart dit med taxi 🙂
Avhandlingar om bussystemet i detta land bör det finnas ett antal så vi avstår från fler beskrivningar. Men som rookie är det DEFINITIVT inte lätt…

Kategorier: Långsegling // Skriv kommentar »

Efter en riktig glidarsegling från Jacaré kom vi igår till Natal, lite av ett “svensktillhåll” i Brasilien.

Vi som kommer med båt ser oftast andra delar av detta land än vad turister gör. För att ta till oss det andra upplever av Brasilien tog vi idag en taxi till Praia Ponta Negra, en jättestrand med allt som stranddiggare älskar. Här ägnade vi en heldag åt bad, kolla på folk, köpa krims krams mm. Här var hela stadsdelen mer i stil med det vi sett i Spanien/Kanarieöarna till skillnad från resten av stan.

För att avsluta dagen skall vi nu till en annan “turistfälla” och lära oss dansa Forro-dans. Mer om detta i kommande rapporter…

Bosse @ seaQwest

     Nej, det är inte Stora Bält-bron, utan en bro som inte finns med på våra sjökort! Trots nya Brasilianska och sprillans Navionics kort! Men det var ok för den är högre än Älvsborgsbron… 

     Morro do Careca, en 120 meter sanddyn i kanten av Praia Ponta Negra.

      Strandturister…

     …bland andra likasinnade!

Kategorier: Långsegling // 1 kommentar »