Heading south!
(eller: för styrbords halsar igen.)
Härlig segling från Mackinaw City under en av världens längsta hängbroar, Mackinac Bridge eller som dom säger här, “Mighty Mac”.
Mäktig bro!
Här ligger Älvsborgsbrons spann i lä…
Vidare ner längs Michigans västkust (staten alltså, för jag talar om Lake Michigans ostkust!?) mot Charlevoix. Go segling på BLÅTT vatten och ankring i en ny liten “damm” där rika jänkare gottar sig. (Kolla gärna vår position via hemsidan www.seaqwest.se/position.html ).
Under kvällens sedvanliga grillsejour underhåller Slobodan Nickolosowich besättningen med mer eller mindre osannolika ankedotter. (Slobban föddes under stolliga diskusioner med en go vän från fd Jugoslavien. Hustrun plågas då och då med hans pladder, oftast vid middagstid då kvällswhiskeyn intagits…)
Grillad trout med ris och hollandaise gick lätt ner med en skvätt vitt från Kaliforniens kust. Strax innan serveringsdax ringer telefonen!
Heléne sitter vid datorn och kollar väder då vi är väldigt oroliga för våra vänner på Flying Penguin som nu drabbas av orkanen Irene långt upp i Maine! Dit har de seglat för att vara borta från orkaneriet…
Den minnesgoda vet att vi hade en tävling om vem som låg sämst till hos Herr Murphy och med en orkan jagandes ända upp till Bangor har man troligen slått alla rekord i Murpherier!!! Vi håller tummar och tår för att Pingisen klarar sig i floden Penobscot River vid Bangor!
Långt samtal med Hjalle som sitter på hotell med Brittis och deras Flying Penguin ligger vid en mooring i ovan nämnda flod. Usch och fy och lite till! Vill inte byta för allt vatten i Great Lakes!(21% av hela världens sötvattenreserv! BTW) Hajar ni hur stora sjöuschlingarna är????
1/5 del av allt sötvatten på jorden! Kan bli hårdvaluta en dag då Kineserna behöver mer vatten…
En dag senare…
Lyckliga Pingisar har ringt och sagt att allt väl med båten och de förbereder segling söderut. Puh!
Själva har vi haft en fin dag i Charlevoix där höjdpunkten var ett antal designade kåkar av Earl Young. Googla honom!
Öppen spis i Earl Young designad restaurang. Killen hittade den stora stenen i Lake Michigan vid ett bygge, grävde ner den i väntan på den perfekta användningen. 26 år senare hamnade den här!
Fast ankringen i Round Lakle blev inte så bra som det var tänkt. Vi har osis när vi tar till vårt Fortress! Flera meter järnstege gör det lite svårt för Fortress-stackarn att gräva sig ner i dyn.
Mackinac Island & Mackinaw City!
Kapten roade sig en dag med felsökning då vår nya landströmsladdare vägrade ge någon ström. Allt såg bra ut men inga Ampere till batterierna. Ringer supporten som ger det goda rådet att skicka den till dem så de kan kolla och sen skickar de den tillbaks. Fint råd… Gick in i mer kvalificerad felsökning och kunde snart konstatera att ingen ström flöt genom pluskabeln. Under durken, den som är ett helsicke att få loss, hade någon skarvat kabeln, som nu var helt avbränd. (Kunde gått illa!) Nya snören drogs och nu kan vi nyttja landström till laddning igen!
Latmasken (Kapten) bytte inte kablarna då den nya laddaren installerades på Trinidad, sånt straffar sig!
Vi hade dock några fantastiskt fina dagar där, på Mack-ställena, både de och straiten uttalas Mackinnåååå. Säger man nåt annat är man direktstämplad som turist. Heléne får vidareutveckla i vår vistelse närmare i kommande resebrev.
En liten försmak bara:
Longest porch in the world, 660 feet! Grand Hotel, Mackinac Island.
Hit åkte vi senare i häståvagn och åt mitt livs dyraste lunchbuffé! Men det var det värt! Kanongott och vi behövde inte äta mer på flera dar…
Vacker vy från en av våra många cykelturer. (Vid Mackinaw City for vi iväg 4 miles längs en spikrak skoterled! En fd banvall rakt in i skogen. Den går tydligen genom hela Michigan State.)
Vad i hela Hisingen har hon hittat på nu? Första dagarna i september blir det release på k-ministerns senaste äventyr, missa inte detta! OBS, bilden är tagen FÖRE.
Sajam vjetrovi!
Kapetan Slobodan Nickolosowich @ jedrenjak seaQwest
PS
Vi installerade ett spamfilter på bloggen för ett tag sedan då vi senaste halvåret haft ca 50 spam om da´n. Att efter en vecka remote tanka hem hundratals spamcomments kan ju vem som helst fatta att man lessnar på.
Problemet är att vi sedan dess inte fått en enda kommentar, så nu vet vi inte om de hamnar i slasken eller om det är så att ingen vill kommentera?
Kommentarerna funkar. Det är bara du som skriver så tråkigt 😉
vi ser med spänning fram till mer info om Helenes hälsotillstånd efter utfört äventyr, var leendet lika stort då?, eller större?